Frågor och svar om förkylning
Vad är en förkylning och vad kan du själv göra åt den? Här hittar du viktiga frågor och svar om förkylning.
Vad är en förkylning?
Förkylning är en infektionssjukdom och ger i huvudsak symtom från de övre luftvägarna, framförallt i näsan men även i halsen.
Vad är skillnaden på förkylning och influensa?
Förkylningsinfektionen är lokaliserad i luftvägarnas slemhinnor och orsakas av olika virus. Vuxna som drabbas får vanligen inte feber, men då feber förekommer är den sällan högre än 38˚C. Förkylningssmitta finns alltid i närmiljön, dock varierar den med årstiderna.
Influensa är en infektion som drabbar kroppen mer allmänt och med svårare symtom som hög feber samt muskel- och ledvärk. Influensa har mer karaktär av epidemier och orsakas av egna virusgrupper.
Hur många olika virus finns det som kan ge förkylning?
Det finns ett hundratal olika typer av rhinovirus och dessutom ett fyrtiotal typer av andra virus som kan ge upphov till förkylning. Rhinovirus är vanligast. De anses orsaka mellan 30-50 procent av all förkylning. Coronavirus är näst vanligast, vilka anses orsaka mellan 15-20 procent. Mindre vanliga (10-20 procent) är parainfluensa, RS-virus, influensa och adenovirus.
Det går inte alltid att påvisa att en förkylning kan kopplas till virus, än så länge saknas tillräckliga metoder för att göra detta.
Ger olika förkylningsvirus upphov till olika symtom?
Ja, olika virus ger upphov till infektioner med olika kännetecken och svårighetsgrad. Rhinovirus ger i regel ”vanliga” förkylningar som går över på en till två veckor. Symtom är nästäppa, snuva, nysningar, hosta, halsont och ibland lätt feber.
Coronavirus har samma symtombild och ger nästan aldrig feber. En infektion med coronavirus är oftast över på en vecka.
Influensavirus ger uttalade allmänsymtom, men relativt lindriga förkylningssymtom. Parainfluensavirus är vanliga hos barn och kan orsaka falsk krupp.
RS-virus har en benägenhet att drabba slemhinnan i nedre luftvägarna, även i luftrörsträdets finaste grenar. Detta kan bli allvarligt hos små barn eftersom det kan ge andningssvårigheter. Risken för detta är större hos barn under två år.
Adenovirus ger huvudsakligen symtom från halsen men kan också ge hosta och drabba ögonslemhinnan, och det är inte ovanligt med symtom från magen och tarmen.
Hur länge kan ett virus leva utanför människokroppen?
Från tre timmar upp till tolv timmar beroende på typ av virus, men även beroende på temperatur- och fuktförhållanden.
Hur smittar förkylning?
Det finns två huvudsakliga smittvägar. När det gäller rhinovirus är kontaktsmitta via händerna den vanligaste vägen. När man kliar sig i ögat eller i näsan kan man få virus på händerna. Eftersom virus kan leva i många timmar utanför kroppen finns det då en risk att vi för över virus till någon annans hand då vi till exempel hälsar på varandra. Därefter kliar sig denna person i ögon eller näsa varvid viruset överförs och får fäste på slemhinnan. Överföring sker även indirekt via till exempel dörrhandtag eller telefonlurar.
Den luftburna aerosolsmittan är också av betydelse, men partiklar som sprids via tal, hostning eller nysning håller sig svävande under begränsad tid. Man har funnit att om man placerar försökspersoner i ett dragfritt rum så är risken för luftburen smitta mycket liten om man håller ett avstånd på minst två meter. Risken att bli smittad på detta vis ökar med exponeringstiden.
Influensavirus är mycket små partiklar som svävar lätt i luften, därför anser man att den luftburna smittan dominerar vid influensans spridning. Detta gäller även vid förkylningar orsakade av adenovirus och coronavirus.
När är man som mest smittsam?
Under den period då man har som mest symtom, det vill säga då man hostar och nyser och har ordentligt med snuva – vanligtvis på andra till fjärde dagen. Smittan kan också spridas innan man fått symtom.
Hur undviker man att bli smittad?
God handhygien! Tvättas händerna ofta minskar risken för att omedvetet föra virus till slemhinnan i näsa eller ögon.
Nys i armbågsvecket istället för handen. På så sätt minskas risken för spridning av virus via händerna.
Håll avstånd till förkylda personer. Några meter torde räcka vid kortare kontakter. Särskilt försiktig bör man vara då många människor från olika håll samlas nära varandra i begränsad luftvolym, till exempel i bussar, på tåg eller flyg.
Är smittsamheten större vid avkylning?
Nej, det finns inget bevisat samband mellan nedkylning och smitta. Förkylning förutsätter smitta av virus i luftvägarnas slemhinnor. Smitta ger dock inte alltid upphov till förkylning.
Men faktorer som bidrar till kroppens försvar kan påverkas negativt av nedkylning. Vid nedkylning av vissa kroppsdelar sänks temperaturen i nässlemhinnan. Det kan påverka förkylningsvirusets förmåga att föröka sig. Temperatursänkningen kan också, om än marginellt, påverka de vita blodkropparnas funktion.
Är vi oftare förkylda på vintern?
Ja, infektioner med olika förkylningsorsakande virus dominerar under vinterhalvåret. Under olika perioder av året är olika virus mer vanligt förekommande.
Rhinovirus förekommer framförallt under hösten men har en topp även på våren. Coronavirus förekommer framförallt under vintern. Influensaepidemierna infaller oftast under vintern. Orsaken till säsongsvariationerna är oklar.
Hur länge är man immun efter en förkylning?
Eftersom det finns så många olika typer av virus går man aldrig säker från att drabbas av en förkylning. Immunitet kan utvecklas mot enskilda virus och varaktigheten beror på virustypen samt om man utsätts för upprepad smitta.
För de vanligaste förkylningsvirusen består immuniteten cirka ett halvår. För exempelvis coronavirus är immuniteten relativ. Vid förnyad smitta – trots bestående antikroppar i blodet – kan man få en ny infektion.
Finns det vaccin mot förkylning?
Mot vanliga förkylningsvirus finns inte vaccin. Detta beror dels på att immuniteten mot ett virus är kortvarig och dels att det finns så väldigt många virustyper.
Vilka bör vaccinera sig mot influensa?
Personer med allvarlig hjärt- eller lungsjukdom eller personer med andra allvarliga sjukdomar samt de personer i hög ålder som av läkare bedöms löpa stor risk för allvarliga komplikationer vid eventuell influensa.
Hur länge sitter förkylningssymtomen i?
Vanligtvis i fem till tio dagar, men symtom kan förekomma i två till fyra veckor. Det beror på virustyp, på hur uttalad infektionen är och individens allmäntillstånd.
Finns det livshotande komplikationer kopplat till förkylning?
Det finns ovanliga infektioner som i början kan likna en förkylning men sen ha ett annorlunda och mer allvarligt förlopp. Exempel är hjärtmuskelinflammation orsakad av coxsachievirus och endemisk hjärnhinneinflammation. Vissa typer av bihåleinflammation och öroninflammation kan i sällsynta och obehandlade fall leda till allvarliga infektioner.
När ska man kontakta läkare?
- Om man är sjukare än man brukar vara vid förkylning.
- Om infektionen är långdragen utan att förbättras.
- Vid svårigheter att gapa eller andas och vid andfåddhet.
- Vid återkommande feber, där febern först går ned och sedan stiger igen, vilket kan vara tecken på att man fått en bakteriell komplikation och infektion som kräver antibiotikabehandling. Särskilt om man har enbart ont i halsen, ont i öronen eller ont över bihålorna.
- Om halsmandlarna är röda med gulvita beläggningar.
Finns det särskilda riskgrupper?
- Människor med nedsatt immunförsvar, eftersom de inte kan bekämpa infektionen på samma sätt.
- Astmatiker bör få antibiotika i ett tidigt skede för att undvika komplikationer.
- Rökare med kronisk bronkit kan avsevärt försämras och få långdragna besvär.
Varför är det viktigt att dricka mycket vid förkylning?
Vätskan hjälper till att lösa slemmet som bildas i luftvägarna och att hålla slemhinnorna fuktiga. Vid feber förlorar vi också mycket vätska.
Hur stor betydelse har sömn och kost för att förebygga infektioner?
Alla funktioner inklusive kroppsförsvaret fungerar bättre eller sämre beroende på vilken allmänkondition man har. Exempelvis kan för lite sömn eller en dålig kost leda till sämre försvar mot och större risk att råka ut för infektioner.
Vad kan göras för att förebygga förkylning?
Om man ser till att det naturliga kroppsförsvaret fungerar så bra som möjligt genom god sömn och fullvärdig kost samt håller kroppen i trim med lagom anpassad motion så är det bra.
Har vitlök någon effekt?
Ingen har lyckats bevisa att vitlök har vare sig botande eller symtomlindrande effekt på förkylning.
Finns det någon bot mot förkylning?
Nej, däremot kan man med hjälp av egenvård lindra och förhindra vissa symtom, exempelvis nästäppa, feber och hosta.
Hos små barn är det viktigt att behandla feber framförallt för att undvika febertoppar och feberkramper. Vuxna bör också behandla feber eftersom man då mår mycket bättre. Vid rethosta, speciellt nattetid, kan det vara bra med hostdämpande läkemedel. En hosta med slem ska ej hämmas eftersom det är en rengöringsreflex. Hämmas den blir sekretet kvar i luftvägarna – med risk för infektioner i de nedre luftvägarna och lunginflammation.
Kan förkylningsläkemedlen ge några biverkningar?
Vid långvarig användning av ”näsdroppar” finns det risk för sekundär nästäppa, det vill säga nästäppa orsakad av behandlingen. Vissa individer kan reagera negativt på konserveringsmedel som finns i nässprayer. Endospipetter är fria från konserveringsmedel.
Olika ferbernersättande läkemedel skiljer sig åt när det gäller risk för uppkomst av biverkningar. Aacetylsalicylsyra och buprofen ger en ökad risk för uppkomst av magbiverkningar som till exempel magsår och magblödningar. Dessutom bör astmatiker och andra som är överkänsliga mot ASA eller ibuprofen undvika dessa medel.
Paracetamol är förutom i sällsynta fall av allergiska reaktioner i princip fritt från biverkningar i normal dosering. Vid överdosering finns risk för leverskador.
Vid användning av receptfria hostdämpande läkemedel kan biverkningar som huvudvärk, dåsighet, buk- och bröstsmärtor samt hudutslag uppträda.
Tänk på att:
- Högre doser än de rekommenderade kan medföra allvarliga risker. Använd inte olika sorters smärtstillande medel samtidigt utan läkares ordination.